3. Problemet med traditionellt byggande

Problemet med traditionella byggandet


Traditionella installationer ser ordnade ut på ritning, men i verkligheten skapar de onödiga risker, kostnader och prestandaproblem. Kärnproblemet är inte tekniken. Det är processen.

Elinstallationer följer samma bristfälliga logik. När el projekteras sent och byggs manuellt på plats blir den beroende av tillfälliga lösningar, trånga tak och föränderliga gränssnitt. Resultatet är omarbete, samordningsproblem och ökad risk i stället för ett förutsägbart system. De flesta projekt får fortfarande sin tekniska design för sent, monteras manuellt och samordnas av flera underentreprenörer på trånga arbetsplatser. Resultatet blir oförutsägbara prestationer, hög energianvändning och byggnader som kostar långt mer att drifta än planerat.

Sen projektering skapar kaos på byggplatsen


I många projekt behandlas installationer som något som ”får plats senare”. När ingenjörerna kliver in är badrum utspridda, schakt felplacerade och taken redan överbelastade.
Detta tvingar entreprenörer till ständiga omdragningar, håltagningar, tätningar och improvisation.

Konsekvenserna är tydliga


  • Förseningar när arbeten hamnar i fel ordning
  • Kostnadsökningar genom omarbete och ÄTA
  • Oklara ansvar som leder till konflikter
  • Svagare kontroll och dolda fel
  • Högre risk eftersom kunniga installatörer är en bristvara

När dessa problem uppstår går det inte att återställa projekteringsintentionen, oavsett hur mycket platsledning man har.

Centraliserade system skapar felpunkter med stor påverkan


På ritning ser det prydligt ut med en undercentral och några schakt.
I verkligheten innebär detta en enda gemensam felpunkt som påverkar hela byggnaden.

Ett problem blir allas problem

  • Ett pumphaveri kan slå ut en hel stam
  • Ett läckage kan sprida fukt över flera våningar
  • En trög ventil skapar kalla och varma zoner i många lägenheter
  • Utredningar kostar ofta femtio till etthundra tusen kronor

Idrifttagningen blir en balansakt där små misstag påverkar hela huset, och hyresgäster upplever svajig och osäker komfort från dag ett.

Energi slösas bort i cirkulationssystemen


I ett centraliserat tappvarmvattensystem måste vattnet cirkulera dygnet runt för att hålla sig varmt.
Det betyder energiläckage varje timme, året om.

De dolda förlusterna

  • Tjugo till trettio procent energi försvinner i cirkulation
  • Högre framledningstemperatur krävs för att nå sista lägenheten
  • Pumpar går kontinuerligt
  • Isolering bromsar värmeförluster men eliminerar dem inte

När energipriserna stiger blir dessa förluster en permanent ekonomisk belastning.

Fragmenterade entreprenader skapar tvister, förseningar och dubbla påslag


Traditionella projekt delar upp installationer i många entreprenader.

Elinstallationer påverkas särskilt av denna fragmentering. Utan standardiserade gränssnitt och plug and play anslutningar tvingas elektriker anpassa sig till sena förändringar från andra yrkesgrupper. Anslutning blir felsökning och risknivån på byggplatsen ökar. På byggplatsen suddas gränserna ut. Rörmokare, elektriker och ventilationsmontörer arbetar i samma trånga zoner.
Ansvarstvister blir oundvikliga.

Resultatet blir

  • Förseningar när yrkesgrupper väntar in varandra
  • Oarbete när system krockar i tak och schakt
  • ÄTA eftersom ingen vill ta ansvar för problemet
  • Kostnader som växer av flera marginalpåslag i kedjan
  • Platschefer som tvingas släcka bränder i stället för att leda

Prefab-badrum hjälper logistiken, men de löser inte den systemiska komplexiteten.

Små installationsfel kan slå ut hela prestandan


Centraliserade system är oförlåtande. Ett enda felkopplat batteri eller en felbalanserad ventil kan försämra hela byggnadens värme, ventilation eller varmvatten.

Felkopplingar och sena gränssnittsfel i elinstallationer upptäcks ofta först vid idrifttagning eller efter inflyttning, vilket gör dem dyra att åtgärda och svåra att spåra i efterhand.

Vanliga konsekvenser

  • Kalla lägenheter i änden av slingor
  • Långa väntetider på varmvatten
  • Temperaturväxlingar mellan våningsplan
  • Fuktproblem dolda i schakt
  • Utredningar som kostar femtio till etthundra tusen kronor

När klagomålen kommer är huset redan inflyttat, vilket gör åtgärder långsamma, dyra och skadliga för förtroendet.

Driften blir en långvarig börda


Centraliserade system kräver ständig injustering, service och felsökning.
Varje problem berör många lägenheter.
Varje åtgärd riskerar ett större avbrott.
Varje felsökning blir invasiv och kostsam.

Fastighetsägare får decennier av oförutsägbara driftskostnader och teknisk oro.
Hyresgäster tappar förtroende när komforten varierar.

Centralisering slösar yta och begränsar arkitekturen


Stora schakt. Överdimensionerade teknikrum. Nedsänkta tak.
Centraliserade system äter upp värdefull yta och tvingar fram repetitiva planlösningar.

Konsekvensen

  • Mindre säljbar yta
  • Lägre takhöjd
  • Mer låsta planlösningar
  • Mindre frihet för arkitekten
  • Lägre projektvärde

Inte ens prefabricerade badrum löser detta, eftersom grundtopologin är densamma.

Marknaden tror ofta att decentralisering är nytt i Sverige


I verkligheten är lägenhetsnivåsystem redan standard i stora delar av Europa.
Mer än åttio procent av alla nya lägenheter i Nederländerna använder det.
Tyskland rör sig snabbt i samma riktning.

Det som känns nytt i Sverige är inte oprövat. Det är bara underanvänt.
Risken ligger inte i tekniken. Den ligger i att hålla fast vid gamla metoder.

 

Vad det betyder


Traditionellt byggande koncentrerar risk, driver upp kostnader och låser byggnader i långvarig ineffektivitet.
Branschen behöver tidig klarhet, distribuerad robusthet, stabila livscykelkostnader och förutsägbar prestanda.

Det kräver en ny modell och det är precis det som Ekonod erbjuder.

Läs mer, se mer


Läs hela rapporten “Problemet med traditionella byggandet” i PDF och se introduktionsfilmen

Läs vidare om Ekonod